Ett detaljplan befinner sig en juridiskt bindande agera saso bestammer vilken anvandning

bruten land samt vatten som befinner si legal. Planen talar forsavitt underben som tillats samt icke tillat goras inom planomradet, vilken format av bebyggelse sam varv herre tillat uppratta sam hurda saken da skall kika ut.

Kommunen beslutar ifall detaljplaner

Det befinner si bara kommunen som kan besluta att greppa fram samt gissa en detaljplan. Det ha kallas for det kommunala planmonopolet. Det ar dessutom kommunen saso ansvarar for tolkningen itu do aktuell detaljplanerna.

Detaljplanens varudeklaration

En detaljplan visas saso ett definitivt omrade gallande ett plankarta. Inom plankartan beskriver man tillsammans linjer, symboler sam bestammelser underbe sasom tillats alternativt ick tillat goras. Plankartan befinner sig det dokument i detaljplanen som ar juridiskt bindande.

Mo detaljplanekartan hor en planbeskrivning, saso forklarar intention, innanmate samt genomforande utav planen. Alltemellanat ingar ocks andra handlingar sasom till exempel illustrationskarta, saso enklare visar hur bebyggelsen kan anlanda att utformas, eller en miljokonsekvensbeskrivning (MKB), saso redovisar vilken miljopaverkan nagon planerad aktivitet kan medfora. Sasom grun at detaljplanen tas idelige skild slags utredningar fram, exempelvi ett trafikutredning, dagvattenutredning sam geoteknisk undersoknin.

Huvudman

Nagon detaljplan anger forgott vem saso ska existera huvudman samt ansvara for saken da allmanna platsmarken, till exempel gator och parker. Efterat saken dar nya flat- sam bygglagen kom 2011 kan det vara nagon alternativ atskilliga huvudman for allmanna platser. Kommunen befinner sig vanligtvi malsagand sta allmanna platser andock dessutom enskilda fastighetsagare alternativ samfallighetsforeningar kan existera malsagande. Ifall kommunen ar malsagand medfor planen nagon sann – samt aven ett forpliktels – att fixa in land som befinner si mena stav allmanna platser. Huvudmannaskap medfor ett skyldighet att placer i stadga samt reparera dessa allmanna platser.

Genomforandetid

Var detaljplan ager nago genomforandetid pa atminstone 5 ar samt maximu 15 ar a att saken dar inneha vunnit skapa styrk. Mirake genomforandetiden finns en garanterad riktigt att uppresa i enlighet me planen. Postumt att genomforandetiden har vandra ut fortsatter planen att rora skad kommunen kan substituera, andra alternativ aterkalla planen. Det normala befinner si att planer fortsatter att rora fler ar postum det att genomforandetiden vandrat ut. Do aldsta omedelbar innevarande detaljplanerna ino Falkenberg befinner si fran 1934. Genomforandetiden kan man studera pa plankartan.

Vad tillats man juster ino detaljplanen?

I jamna- och bygglagen regleras bade vilka bestammelser nagon detaljplan tvingas innehalla samt vilka den tillats innefatt. Somliga regleringar saso markanvandning samt genomforandetid, plikt existens tillsammans. Ovrig, som bestammelser forsavit till exempe utformning och stationering fran byggnader oc markens hojdlage, tillats foreligga med. Alla planbestammelser vara tvungen innehava hjalp ino flat- sam bygglagen.

Planbestammelser skal finnas klara sa att det tydligt framgar underbe sasom inryms i annorlunda bestammelser. Dom kan formuleras pa skilda takti, exempelvis uttryckas sasom krav, bann, begransningar alternativt villkor. Darfor at det ska bliva tydlig sam hanterbart ges planbestammelsen nago term kungen plankartan som visar vart saken dar innefatt.

Ino flygplan- samt bygglagen finns det villko villig att karl ino vissa stank skall juster utvecklingen med detaljplan (PBL 4 klip kissbrides.com kolla den här länken här och nu 1-4§). Kravet villi att infora nagon detaljplan erhalla forgott spann storre exploateringar sam fordran villi att forbruka lan- samt vattenomraden sta bebyggelse samt byggnadsverk. Skada det befinner si manga annorlunda faktorer som avgor forsavitt nagon detaljplan behovs innan byggnadsnamnden kan bidra bygglov. Det ager att handla tillsamman bade saken dar cirka fran forandring som amna ske sam forhallandena ino omgivningen. Skad det ar kommunen saso avgor nar samt varenda nagon detaljplan amna goras.

Syftet tillsamman detaljplanelaggning

Syftet tillsamman planering befinner sig att juster och bekrafta en duglig anvandning bruten land- och vattenomraden postum luttring ino planprocessen. Vi do planbestammelser som anges i detaljplanen blir anvandningen av lan- och vattenomraden forpliktande.

Det kommunala ansvaret och planmonopolet

Kommunen har forpliktelse att planera anvandningen it land sam vattenomraden. Det ar Plan- samt Bygglagen som lagger denna handhavande pa kommunen och saso ger kommunen sjalvbestammanderatt kvar planlaggningen. Kommunen kan saga nej at att gora nago detaljplan samt det beslutet promenera ej att overklaga. Detta kallas for det kommunala planmonopolet. Det ar enkom samman varnandet bruten vissa riksintressen och inom fragor forsavit heja sam borgen saso staten, i form utav lansstyrelsen, har en overinseende samt kan betvivl kommunens faststallande.

Beslutande bruten planer

Kommunens hogsta beslutande organ, kommunfullmaktige, beslutar forsavit presumtion it oversiktsplaner och vanligtvis likas detaljplaner. Vissa mindre och enklare detaljplaner kan likval antas utav kommunstyrelsen. Forutsattningen ar da att de blott omfattar en mindre mangd fastigheter samt att dom inte ar utav offentligt hobby.

Benamningen detaljplan

Detaljplaner hette tidigare stadsplaner eller byggnadsplaner (avhangig villi forsavit kommunen vart uppdragsgivare alternativ ick). Ocksa do planer som upprattats som stadsplaner alternativt byggnadsplaner benamns efterat 1987 detaljplaner.

Medborgardeltagande

Bred alla detaljplanelaggning age allmanhet och berorda, foruto lansstyrelsen samt andra myndigheter samt kommunala instanser, potential att tala sig kvar planforslaget under samrads- alternativ granskningsskedet. Syftet ar dels att renovera beslutsunderlaget via att hopa in saken dar kompetens och do asikte saso finns inom det aktuella omradet, dels att bidra intressenter insyn i forslaget samt tillfalle att bearbeta det.

Flygplan- samt bygglagen

Det befinner sig flygplan- sam Bygglagen (PBL) som mestadels styr verksamheten runt plan- samt byggverksamheten. Lagen befinner sig indelad inom avsnit sasom reglerar skilda verksamheter. Inom Lagen finns bestammelser forsavitt planlaggning av lan och vatten och forsavit bebyggelse. Bestammelserna syftar till att tillsamman overvagand itu saken dar enskilda manniskans oberoende framja nagon samhallsutveckling tillsammans jamlika sam goda sociala levnadsforhallanden forut manniskorna i dagens b sam sta kommande generationer. Lagen beskriver vilka begaran man skall stalla vid lag it bebyggelse tillsammans mera, respektive vilka krav gallande skarning man ska placer, och innehaller bestammelser forut saval detaljplanering saso forut oversiktsplanering.

Plan- samt bygglagen kom 1987 sam fornyades 2011. Fore dess gallde byggnadslagen fran 1947. I enlighet med byggnadslagen hanterades detaljplanelaggning tillsamman stadsplan sam byggnadsplan vilka kar forutsatte skulle komma va saso uttryckts ino den oversiktliga generalplanen. Aldre planer som stadsplaner, byggnadsplaner och avstyckningsplaner galler idag sasom detaljplaner. Dessa aldre planer har ick langre en genomforandetid.